En Svensk Klassiker

Del två i den svenska klassikern är därmed avklarad.

Jag hade lite ångest över att jag tog så få bilder under Vasaloppet så min tanke var att kompensera under Vätternrundan.

Redo för mitt livs utmaning. Ont vet jag att jag kommer att få och med en urkass uppladdning som bestått av cykling till och från jobbet på en gammal damcykel så var mitt mål att fullfölja. Tiden, en bonus.

P. laddar inför start.
Några timmar senare var det kolsvart och allt man såg var de röda baklyktorna på ens medcyklare.

Soluppgång i Hjo. Fyllde på med lite lasagne. Klockan var 03:55 och mina problemknän ömmade.
Lämnade Hjo….. Pang! Så öppnades himlen och på 5 minuter var jag genomblöt.
De sista 11 milen genomleds av ett rent ”jävlar anamma” och tanken; att ju snabbare jag cyklar desto snabbare kommer jag i mål…

Mina fingrar fungerade inte förrän framåt eftermiddagen så någon bild från målgången blev det inte. Det var dock en sargad själ som gled in på 13:14h så den bilden vet jag ändå inte om jag velat ha.
Om tre veckor är det Vansbrosimningen….